Gaddar

Vi sitter framför våra datorer med Hannes i famnen. Jag håller på att fixar med mina skivor och Frida pysslar med foton. Helt plötsligt tar Hannes tag i mitt pekfinger och för in det i sin mun, där inne börjar han att joxa runt med det för att, till min stora förvåning, sätta det mot två mycket små fina tänder som kommit fram i underkäken. Ett glädjejubel sprider sig i rummet när vi, efter en okulärbesiktning, garanterar att det är små fina vita gaddar som tronar i underkäken.

I tisdags var vi, tillsammans med Anna och Hedda, och simmade en en varm basäng på IKSU. Det var en sensation. Hannes trivdes så fint, skrattade lite nervöst i början för att, efter en stund, gurgla fram skratt. En fröjd som återkommer snart igen.

Håll ut! Äventyret fortsätter!

Ok, jag kapitulerar!

Efter en grym bloggskugga så har jag äntligen givit mina skrivkrampande fingrar en stretchning för att kasta ut dem på tangentbordet igen. Med sommaren bakom mig som fond vandrar jag nu mot en förgrund av spännande pappaledighet. Hannes är minsann en lurig filur, idag är han två dagar från femmånader och så go att det är svårt att låta honom sova ibland. Våra försök att ge honom smakportioner har varit lyckade, han äter ganska bra. Dock hade jag i min fantasi tänkt att de olika smakerna som han fått uppleva skulle ge honom en rikare repertoar av miner, fast hans minspel består mest av den buttra eller den glada minen.

Från och med idag tar jag, officiellt, över skutans roder och frida får ligga på däck under sin semester!

Skepp ohoj!